Forskning, Samhällsaktör, Samverkan

”En polariserande syn på högskolorna”

Göran K Hansson och Hans Ellegren från Kungliga Vetenskapsakademien anser att universiteten fått för låg höjning av forskningsanslagen när regeringens vårbudget presenterades. Det skriver de i en debattartikel i Svenska Dagbladet (SvD Debatt 24/5) där de ojar sig över att det i stället är landets högskolor som fått den högsta procentuella ökningen. Detta kunde jag såklart inte låta bli att bemöta och så här blev mitt svar i den replik som publicerades igår.

”De flesta skulle nog se denna ökning som positiv i ett läge där 94 procent av det statliga forskningsanslaget idag går till universiteten och landets 17 högskolor får samsas om de återstående 6 procenten.

Det går relativt enkelt att tolka debattörernas budskap som att spetsforskning och innovation sker på universiteten och att högskolornas uppgift primärt bör vara att erbjuda utbildning på grundnivå. Det är i sådant fall en oerhört förlegad och onödigt polariserande syn på akademin och kunskapsutveckling som de ger uttryck för.

Jag anser att Hansson och Ellegren borde känna till att högskolor förväntas leverera utbildning och forskning av samma höga kvalitet som universiteten, trots de avsevärt lägre forskningsanslagen. De borde också känna till att det är de nya universiteten och mindre högskolorna som står för den stora ökningen av forskningsproduktionen. De stora universiteten ligger stilla.

Att universiteten producerar mycket forskning är i och för sig knappast konstigt givet den ovan nämnda snedfördelningen av forskningsanslag. Det är med andra ord inte bara universitetsprofessorernas förträfflighet som ger resultat. Pengar spelar roll.

Högskolan Väst fick år 2020 knappt 0,4 procent av det totala statliga forskningsanslaget. Att vi lyckas leverera internationellt erkänt spetsforskning beror på att vi blivit ledande på samverkan och extern forskningsfinansiering. Det, om något, borde vara ett kvitto på relevansen av den forskning vi bedriver.

I stället för att dela upp högskolelandskapet i Sverige i ett forskningsmässigt A- och B-lag borde debattörerna sätta akademins roll i en större kontext. Mänskligheten står inför sin hittills största kris. Klimatförändringarna hotar allt liv på jorden och hållbarhetsfrågorna blir därför allt viktigare. Det hade varit bättre med en diskussion om hur samhällets alla krafter kan agera tillsammans för en hållbar värld.

I en sådan diskussion hade det blivit tydligt vilken roll som landets högskolor haft de senaste åren. Hur vi sänkt trösklar och attraherat studenter från studieovana miljöer till högre forskningsanknuten utbildning. Hur vi bidragit till en väsentligt större nationell forskningsproduktion. Och hur vi skapar ny kunskap som svarar upp mot samhällsutmaningarna i samverkan med aktörer utanför akademin.

Att se värdet i den forskning som både universitet och högskolor bidrar med hade varit mer konstruktivt än att ensidigt ta strid för den ena.”

Replik på ”Universitet snuvade på forskningssatsning”

Be the First to comment.