Den varmaste kram jag någonsin fått

– Rapport efter ett år med projektet Näktergalen

Har ni någonsin blivit rörd och tårögd över en rapport? Det har jag när jag läste den korta rapporten om projekt Näktergalen häromdagen. Jag citerar några röster från studenterna (tillika mentorerna) i projektet:

  • ”Det är inte bara ett livslångt lärande, det handlar om perspektiv, utbyte och ömsinthet.”
  • ”Alla barn ska veta att de kan bli vad de vill så länge de kämpar, och jag ser detta som ett fantastiskt sätt att få inspirera barn.”
  • ”Jag vill jobba inom socialtjänsten och kommer att möta barn. Jag kommer att behöva tänka för att kunna möta barnen och deras föräldrar på deras sätt, det krävs lite från mig.”
  • ”Den bild av Kronogården jag haft har förändrats. Inget stämmer med det jag hört.”
  • ”Att barnet började gråta av glädje när vi åt på McDonalds, den tacksamheten över små saker tar jag med mig hela livet. Barnets tacksamhet och hur barnet uttrycker sig kommer jag att ta med mig.”
  • ”Det gensvaret var jag inte beredd på: med ett leende slängde sig mitt barn runt min midja och jag mottog den varmaste kramen jag någonsin fått.”

Jag har nog aldrig blivit (be)rörd av en rapport på det sättet. Det är nog bäst att ni läser den själva!

Till rapporten

Be the First to comment.