Idag var det examenshögtid för sjuksköterskor och lärare. Festligt blev det med musik och många tal. Utöver lyckönskningar och gratulationer tog många talare upp de möjligheter som nu ligger framför de nyutexaminerade studenterna. Att man kan utvecklas i sina yrkesroller, att man kan göra skillnad för olika människor, att man kan förändra världen till det bättre genom att komma i kontakt med så många människor och att man kan lära sig en hel del genom att lyssna på de människor man möter i sin yrkesroll. En av studenterna tog upp vikten av att visa sig mänsklig i kontakt med andra, ja, i kontakt med egentligen alla människor. Det gör skillnad, det förändrar världen till det bättre. Varje dag. En bit.

Jag blev särskild berörd av att en av högskolans lärare hade som medskick till de nyutexaminerade studenterna på förskollärarprogrammet att de alltid ska ställa sig på barnens sida. Att de alltid ska ompröva sina beslut utifrån barnens perspektiv. Jag blir alldeles varm om hjärtat när jag hör detta. Och jag tror att det är precis det som gör den svenska förskolan och skolan så bra och framgångsrik. Genom att alla har med sig barnens bästa som en grundläggande utgångspunkt för all verksamhet. Jag tror det är viktigare än kvalitet och ämneskunskaper, även om de är mycket viktiga också.

Jag själv har en tysk skolgång och en tysk lärarutbildning bakom mig. Jag har aldrig hört dessa viktiga ord som sades till våra studenter idag: utgå alltid från barnen och deras behov! Jag fick däremot tidigt höra att det var livsavgörande att plugga, att det liksom var kört för ens liv om man inte presterade som bara den redan i första klass, och att det var viktigt att selektera barnen efter deras intellektuella kapacitet för att förse universiteten å ena sidan och icke akademiska yrkesutbildningarna å andra sidan, med lämplig arbetskraft. Och detta på bedömningar på barn och ungdomar under sin skoltid! Selektionen betydde också att 60 procent av eleverna inte skulle ta studenten utan påbörja en yrkesutbildning efter klass 9 eller 10.

Jag är väldigt glad över de tal jag fick höra idag, inte minst alla kloka ord från studenterna och kårordföranden. Deras ord vittnar om att vi har helt underbara, mogna, fantastiska studenter och numera alumner som nu går ut till arbetslivet eller fortsatta studier. Men som en student anförde i sitt tal: ”Vi lämnar inte högskolan. Vi lämnar bara väggarna och rummen. Vi tar med oss Högskolan Väst vart vi än går!”